Jag har inte brytt mig så mycket om artiklarna som handlat om kändisen som misshandlat sin hustru. Inte förrän igår när jag såg vem kändisen var. Jag har alltid tyckt att han verkat lite mysig. Jag tänkte: "Det är inte möjligt!"
Jag läste vad jag kunde hitta på nätet om honom och hans fru.
Det visar sig att hon hävdar att han är oskyldig. Hon har fått en panikångestattack och blivit så vild, att hon slagit sig själv i bakhuvudet med ett blockljus. Med ett jack på sju centimeter som följd. Jag tänker: "Det är inte möjligt!"
9 kommentarer:
Ja, det skall bli intressant att se vad domen blir imorgon.
Själv har jag ett ärr efter ett mindre jack uppe på huvudet. (Jag tror att det är mindre, men eftersom jag själv aldrig hade möjlighet at se det och eftersom det aldrig blev undersökt, så är jag inte säker.)
Men jag vet att jag inte hade kunnat tillfoga mig det själv med ett blockljus. I mitt fall var det en betongvägg.
Nej, det är samma här.
Kanske är det bra att man går vidare i livet och lämnar sån skit bakom sig.
Öööh... nu är jag inte riktigt med. "Städa upp" låter lite som "skott i pannan".
Jag menade nog att man bara ska lämna det bakom sig.
Man ska lära av sina erfarenheter. Man kan fundera på vad man själv kunde gjort annorlunda för att inte hamna i en liknande situation igen. Men när man kommit fram till att man nu lärt sig och dragit nytta av den erfarenheten så lämnar man det efter sig. Man startar på nytt alltså.
bla,bla, bla....
Skicka en kommentar