Tyvärr en jättemörk film. Men man kan ana P-O's krigdans på festen igår.

Johanna blev så sur när jag badade henne.

Så hon gick genast ut och skaffade sig en ny kompis

Ibland blir man lite förvånad över vad folk söker på.
Jag satt med häpet uttryck och funderade på hur jag fått in det ordet.

Rozie ringde förut och berättade den mest sanslösa historien jag hört på mycket länge. Jag funderar fortfarande på om den verkligen är sann. Så otrolig är den!

Bengt har en son, Jonas, som är i tonåren. Jonas har Down's Syndrom.
Idag skulle de fira midsommar och Bengt håller på att fixa det sista i köket.
Jonas är i trädgården och sysselsätter sig själv.
Plötsligt hör Bengt ett fasligt liv utifrån, men han är lite stressad och tänker att Jonas säkert ropar om något har hänt eller om han behöver hjälp.
Efter en stund kommer Jonas in. Han ser lite tilltufsad ur, men tittar på Bengt med stolt min och säger: "Pappa, kom och titta! Jag har fångat ett troll!"
Bengt, som fortfarande har en del att pyssla med, frågar lite tankspritt:
"Vaddå för troll?"
"Ja,du måste komma och titta! Jag har fångat ett troll och stängt in honom i källaren!"
Jonas är verkligen upphetsad över sin fångst. Han drar i Bengt för att han skall följa med och titta. Bengt går med och undrar i sitt stilla sinne vad sonen har stängt in i källaren.
Jonas öppnar dörren och triumferar: "Se ett troll!"
Bengt tittar in och hans blick möter ögonen på en mycket arg dvärg!

Ja, så här dagen efter kan jag ju konstatera att det var en rolig historia.
Men tyvärr var den påhittad. En ny vandringssägen?

En viss ambivalens har präglat min vecka hittills. Vad vill jag? Orkar jag? Vad skall jag göra? Ja, det behöver inte vara stora frågor.
Vad som helst orsakar en obeslutsamhet, som inte är ovanlig för mig, men som är jäkligt jobbig att ta sig ur. Troligen beror det på att det varit en hel del att grubbla över. Det fick mig att varva upp i ett mentalt högvarv under ett par dagar. Det goda det förde med sig var att jag gått ner tre kilo! :)

Igår tyckte Rozie att vi skulle gå ut och roa oss. Man kan väl inte direkt påstå att jag var upplagd för det. Men vi fick ganska roligt. Var och en på sitt håll, men på samma ställe. Jag dansade och hon tjatade. Vi tog, som de städade tanter vi är, sista bussen hem.

Jag fick mail!

Förvirrat? Ja, absolut!
Förvånad? Nä, knappast!

Kolumnen: Helen Helen, så var då allt vad gäller mig borta ur offentligheten som du älskar att stå i, allt raderat. Nu finns bara Facebook. Whatever. Hur kul blir det nu? Kanske dags att lägga ner allt, eller hur kul är det att ha Rozie kommenterandes allt?? Jag funderar i vart fall på att stänga för gott. Nog med offentlighet
Viker du fortfarande ut dig på Spray?

ehja: Vad är det som är raderat? *fattar noll*
Vad är det som har hänt?
Jo, jag har fortfarande kvar sidan på SD.
Jag är fortfarande singel, vet du!
Men visst... jag medger att det verkar vara hopplöst för mig.
Men skam den som ger sig!

Kolumnen: samtliga kommentarer från mig är raderade
jag saknar de inte, inte du heller

ehja: Jaha... varför det då?

Kolumnen: .... tänk... du märkte det inte ens :)

ehja: Jo... jag har sett att vissa varit borta, men inte reflekterat mer på det eftersom du raderade ett inlägg häromdagen med en fråga som var uppenbart felskriven.
Men visst... det är fritt att radera sina kommentarer. Jag har dem kvar på mailen, så jag vet vad som stått. Du kan dock aldrig helt radera dig från ehja.net. Sorry!

Kolumnen: hahaha, du slipper aldrig mig wojjen, hahaha... mmmm

ehja: *höjer på ögonbrynen*
Vad är det med dig?
Själv skall jag gå och lägga mig och önskar dig en god natt!

Kolumnen: hur känns det?

ehja: Vilket?

Kolumnen: tja jag funderar på hur det kommer att vara att ha en privat blogg för rozie?

ehja: Åh... ja, jag anser den vara min privata blogg. Att hon läser och kommenterar ibland är bara bonus!
Nu kan jag ju verkligen skriva bara för mig själv! Skönt!

Kolumnen: mycket du kan göra "for dig själv" i dessa dagar :-)

ehja: Japp! Nu blir det mer än någonsin!
Men det är ju inte synd, så det är väl bra antar jag!
Ha det gott nu Wojtek!
Jag ska lägga mig!

Kolumnen: så sur man kan vara då....
.... för det var väl det sisa du kunde förvänta dig.... SHIT... ehja
end of story.... over and out!!!

ehja: VAD var det sista jag kunde förvänta mig?
Att du skulle ägna massa tid åt att radera kommentarer på min blogg?
Att jag skulle bli dumpad av min gifta man och behöva ägna mig åt onani resten av livet?
Nej,inget av det gör mig speciellt sur!

Kolumnen: Sånt è livet
Du förlorade åtminståne inte en massa pengar

Sen skriver han på sin egen lilla blogg:
” En tjej blev mäkta förvånad över att jag tog bort alla kommentarer jag skrivit på hennes blogg de senaste 2 åren. Ja kommentarfunktionen blir tämligen meningslös då. Hon visslade förbi allt. Det hade jag nog också gjort och sedan lagt ner bloggen.”

Jag bara sitter här och funderar på vad som kan ha hänt egentligen.

Det blir inga arga inlägg.

Det finns inte längre någon anledning till det.

Alla vänner av ordning kan nu glädjas.

Jag lever inte längre i synd.

Själv är jag bara jävligt ledsen!

Nej, jag har inte lagt ner. Jag har bara haft ont om tid och lust.
Men... snart är livet tillbaks i sin vanliga trall.
Troligen, eller kanske säkert stämmer bättre, kommer det komma en del arga inlägg.
Det är trevligt när man redan innan vet att man kommer att drabbas av svartsjukans elaka tunga. Ja, ja... ni lär märka när det händer!

Ledig dag idag! Jag var uppe tidigt och gjorde i ordning matsäck till dottern. Sen gick jag och lade mig igen. Fasiken vilken lyxkänsla det var!

Dottern var trött idag efter att ha varit med mig och Rozie på torget igår kväll. Vi skulle bara iväg en "snabbis"! Det tog 1½ timme. Först handla och sedan den obligatoriska söndagsfikan på McDonald's. Vi gör detta varje söndag (dock lite tidigare än igår) eftersom Rozie ska ha GP's TV-bilaga och istället för att ge 20 kr för hela tidningen på ICA, köper vi kaffe (jag för 18 och hon för 16) på McDonald's. Sen läser vi GP. Nästan alla delar återlämnas efter kaffe-/rökstunden. Igår fick vi dock ingen tidning. Jag hörde Rozie flämta: "Va? Menar ni att folk bär med sig dem hem?"

Iallafall... vi ska gå till bilen när vi upptäcker den stora skräcken. Polisen! Ja, de spanade inte på oss, utan ställde sig utom synhåll för ett gäng som höll på att lassa en motorcykel på ett släp. Men som Rozie sa: "De kan ju luras!" Alltså åker vi inte. Vi spanar istället på polisen som spanar på brottslingar. Till slut hotar jag med att lämna henne och gå hem. Då först kunde hon tänka sig att smyga iväg med den obesiktade bilen. Dock med hjärtat i halsgropen.

Dottern och jag ägnade 4 timmar i stan idag. Hon hade bestämt vad hon ville ha, ändå tog det sån tid! Det är ett evigt spring mellan olika affärer och ett fasligt tjafsande mellan oss.
"Mamma, FATTA... vi har inte samma smak!"

Min ögonfröjd för dagen var den svettiga, sexiga man som kom förbi här förut.

Kul!
Såg nyss att någon hittat till min blogg genom Google.
Personen hade sökt på "Kåta tanter Unga pojkar"

Varje år får vi fint besök på jobbet.
Jag blir lika glad varje gång.
De är så otroligt vackra!

Nu har ett av barnen haft skolavslutning. De andra två slutar nästa vecka.

Idag åkte vi till stan. Dels skulle dottern ta hål i öronen och dels skulle vi ha skolavslutningskläder. Dottern fick sina hål och jag hittade en jacka. På måndag får vi göra ett nytt försök att enas om hennes klädval.

Till dotterns besvikelse blev det inte söta små pärlor. Men hålen blev tagna efter konstens alla regler på Tribe och jag antar att det inte säljs så mycket söta örhängen där.

Tre olika personer har sagt ungefär samma sak till mig.
De första två gångerna blev jag ledsen.
Men jag hoppades att de hade fel.
Jag intalade mig själv att de sa det av elakhet.
Men tre gånger? Tre personer som kommer till samma slutsats?
Nä, tyvärr måste jag nog inse att jag är värdelös och inte duger!
Just nu är jag inte kaxig!

Alla dessa sms...