måndag 28 september 2009

Twitter bråkade ett par dagar. Då tappade jag lusten med det.
Jag känner väl att livet inte varit på topp de senaste veckorna. Minsta lilla motgång får mig därför helt ur gängorna. Jag vet vad det beror på och jag kan tyvärr inte göra något åt det. Bara försöka stå ut. Men det gör mig ganska avigt inställd till det mesta och jag har absolut inte lust med något. Men... det vänder väl nån gång.

söndag 20 september 2009

Nu skickar jag frán min nya mobil. lmorgon orkar jag nog göra en riktig uppdatering. Tills dess fàr ni följa mig pà twitter.

onsdag 16 september 2009

söndag 13 september 2009

P-O bjöd med mig på en spelning igår. The Leather Nun skulle spela på Sticky Fingers och ingen ville gå med honom. Jag hade ingen aning om vad vi skulle gå på, men behöver lite variation i tillvaron. Lite förvirrade blev vi dock när det på nån hemsida stod att spelningen skulle vara inställd. Strax innan vi skulle gå kom det dock meddelande om att spelningen skulle bli av. Dock utan sångaren! Den förre gitarristen skulle istället sjunga. Jag tyckte det var lite kul med alla intriger och bråk som verkar vara förknippat med gruppen. Jag kan väl inte säga att musiken var min grej, men för mig var det nåt ovanligt och kul.

Så här skrev GP imorse: "Vad gör man när sångaren och tillika enda kvarvarande originalmedlemmen i ett av Sveriges stora kultband hoppar av strax innan Göteborgsspelningen? När samme sångare också är den som varit Leather Nuns stora drivkraft från början till slut och även är den som samlat ihop bandets nya version lagom till 30-årsjubiléet?
Ställer in. Såklart.
Om det inte är så att Nunnans nye basist är Nationalteaterns Rockorkesters mycket drivne och musik- och publiklojale Nikke Ström. För jag misstänker att han är kraften bakom att den här spelningen genomförs, trots allt. Med Nunnans originalgitarrist Bengt "Aron" Aronsson som sångare, mer eller mindre ivrigt bistådd av gäster som Soundtracks Ebbot, Sator-Kent, blixtinkallade körtjejer och ett par andra gamla Nunnan-medlemmar som lockas upp på scen mot slutet.
Och som det kan bli på sådana här spontantillställningar blir en del lite taffligt, med glömda textrader och fåordiga gästsångare som lallar runt med videokamera, medan annat blir storartat. Som inledningen, med Ebbot i Prime mover. Eller Kent Norberg i Ensam i natt. Eller Aron i Gimme, gimme, gimme.
Eller Aron i vad som helst. För maken till glad och kapabel inhoppare har sällan skådats. Att han - liksom Ebbot och Kent Norberg - är bättre sångare än frånvarande Jonas Almquist gör inte saken sämre.
Det är synd att låtmaterialet de har att jobba med inte är starkare. Även om Nunnans blandning mellan rock, industri och goth var cool på sin tid så hängde mer på imagen än innehållet.
Frågan är dock om den här spelningen hade blivit så här bra utan avhoppet.
Förmodligen inte."

torsdag 10 september 2009

Ofta när jag är på vårt Ica och handlar brukar jag se en kille med väldigt långt hår. Jag har förundrats över att vi ofta handlar på samma tider. Han verkar dessutom lika virrig som mig. Utan lista och med massa varv tillbaka för att man kommer på saker efter hand. I söndags var jag på Biltema och vem kommer inte där? Det måste vara något speciellt med den killen och mig!
Igår var jag och dottern åter på Ica. Där var han igen. Jag och Becca snurrade runt en stund innan vi betalade och gick ut. I bankomatkön kommer vi på att vi glömt köpa sallad. Becca går in för att köpa det och kommer ut med kål. Det är bara för mig att gå in igen och visa skillnaden mellan kål och isbergssallad.
Då ser jag att den långhårige killen tömt sin korg och börjat om. Först då inser jag vad han är. En civil väktare. Han har alltå inte sprungit runt mig i förhoppning om att jag ska lägga märke till honom, utan för att han misstänker mig för snatteri. Sicken blås! :)

tisdag 1 september 2009

Idag var första dagen på jobbet efter semestern. Mina arbetskamrater hade samlat ihop pengar för att ge mig något. Mitt på dagen blev det samling till fika och jag fick blommor och presentkort. Jag blev jätteglad, men tycker att det är ack så jobbigt att stå i centrum på det viset. Jag blev stel och konstig och hade inte en aning om vad jag skulle säga. Jag hoppas att alla iallafall uppfattade mina tafatta försök att tacka. Kortet med allas namn på ska jag spara. Presentkorten ska jag dock använda snarast!