P-O bjöd med mig på en spelning igår. The Leather Nun skulle spela på Sticky Fingers och ingen ville gå med honom. Jag hade ingen aning om vad vi skulle gå på, men behöver lite variation i tillvaron. Lite förvirrade blev vi dock när det på nån hemsida stod att spelningen skulle vara inställd. Strax innan vi skulle gå kom det dock meddelande om att spelningen skulle bli av. Dock utan sångaren! Den förre gitarristen skulle istället sjunga. Jag tyckte det var lite kul med alla intriger och bråk som verkar vara förknippat med gruppen. Jag kan väl inte säga att musiken var min grej, men för mig var det nåt ovanligt och kul.

Så här skrev GP imorse: "Vad gör man när sångaren och tillika enda kvarvarande originalmedlemmen i ett av Sveriges stora kultband hoppar av strax innan Göteborgsspelningen? När samme sångare också är den som varit Leather Nuns stora drivkraft från början till slut och även är den som samlat ihop bandets nya version lagom till 30-årsjubiléet?
Ställer in. Såklart.
Om det inte är så att Nunnans nye basist är Nationalteaterns Rockorkesters mycket drivne och musik- och publiklojale Nikke Ström. För jag misstänker att han är kraften bakom att den här spelningen genomförs, trots allt. Med Nunnans originalgitarrist Bengt "Aron" Aronsson som sångare, mer eller mindre ivrigt bistådd av gäster som Soundtracks Ebbot, Sator-Kent, blixtinkallade körtjejer och ett par andra gamla Nunnan-medlemmar som lockas upp på scen mot slutet.
Och som det kan bli på sådana här spontantillställningar blir en del lite taffligt, med glömda textrader och fåordiga gästsångare som lallar runt med videokamera, medan annat blir storartat. Som inledningen, med Ebbot i Prime mover. Eller Kent Norberg i Ensam i natt. Eller Aron i Gimme, gimme, gimme.
Eller Aron i vad som helst. För maken till glad och kapabel inhoppare har sällan skådats. Att han - liksom Ebbot och Kent Norberg - är bättre sångare än frånvarande Jonas Almquist gör inte saken sämre.
Det är synd att låtmaterialet de har att jobba med inte är starkare. Även om Nunnans blandning mellan rock, industri och goth var cool på sin tid så hängde mer på imagen än innehållet.
Frågan är dock om den här spelningen hade blivit så här bra utan avhoppet.
Förmodligen inte."