onsdag 22 augusti 2007

Idag började allvaret.
Jag skulle jobbat min 6:e dag på raken, men valde att ta semester.
Jag ville vara en god mor och följa med min dotter på uppropet.
Vad gör vi?
Försover oss såklart.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Såklart, ja! Men är man "bara" människa så är det sådant som händer. Dessutom, om det inte hände vid just sådana här olämliga tillfällen så skulle man ju lätt kunna tro att försovningar var planerade. Bra, tycker jag, att om du nu ska råka försova dig så vet i alla fall alla att det inte är avsiktligt! :D

mr. kolumnen sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Det är svårt att få livet med allt som ska göras och få livet fungera och hantera stress som finns när allt fungera diagos som leder till ett uppstanande och fundera vad som är fel.
Det hände också i mitt liv och det efter 5års tonårs arbete plus 13år var av 7 skyddat och flera vikarietjänster på dagis o hemtjänst, Vid 30 träffar Professor i ögondiagnostik tillika forskare i det tros ha gulafläcken skador?. Efter 4½ timmes undersökning kommer fram till att jag har 8% text och mycket små detaljer medans det övriga 66% Syndefekt; så de tidigare läkarna trodde att jag såg svagt på allting trots alla rapporter om motsattsen sen trodde jag att allt skulle ordna sig när han skrev Åke bör tas ur denna situation men några år träffar jag en läkerare som ger mig diagnosen Exoid
och mångra trodde att det var psykisk negativt men det du beskriver liksom läkaren är det yttre faktorer som försätter en i svårhanterliga situationer där man tror på uttallanden som bekräftar det man redan tror, när det positiva kommer på tal tystas man ner och den maktlösheten är mycket svårbeskrivlig plus den dåliga ekonomi som OSA (offentligt skyddat arbete med 11200 kr per mån. I 7år. Så visst hamnade jag i tröstätande och en oändliga ångest tänkar av att vara en dålig förälder och samtidigt leva med en kvinna som har psykiska störningar med oförstående från omgivningen. M en vid 47års ålder får pension.
Människor i alla tider har hamnat i situtioner som för dem är övermäktiga och som leder värsta i korniska psykiska och fysiska lidanden själv hade Stresstinitus i flera år men det har försvunnit sedan flera år pg. Lugn och ro och att jag får tycka och känna vad jag vill. jag tror att stress är farligt om det pågår länge.