Berättade för exmaken att jag tillbringat dagen med att handla tillsammans med en transsexuell kvinna. Han skakade på huvudet och sa:
"Fan, vilka underliga människor du umgås med nu för tiden!"
"Vaddå menar du?"
"Ja, detta och sen din kille..."
"Min kille?"
"Ja, vad ser han hos en gammal tant som dig? Du är ju skitgammal jämfört med honom!"
"Ja, jo... det är sant."
Exmaken känner att han har nått en öm punkt hos mig och spinner vidare:
"Jag ska fråga honom vad han ser hos dig, nästa gång jag träffar honom!"
"Jo, gör du det. Men han har fått den frågan förr."
"Jasså? Av vem då?"
"Av mig först och främst. Tror du inte att jag också funderar på det ibland?"
"Jo, men vad säger han?"
"Nä, inte så mycket. Bara att han älskar mig som jag är."
"Jasså? Jaha... jaja, men bara så du vet så kommer det inte att hålla."
Är det konstigt att självförtroendet vacklar ibland?
4 kommentarer:
Jag tror jag vet vad du tänker på. Det är i så fall ungefär samma tankebanor som exmaken hade.
Jag vet i katten om jag ska bli smickrad eller gråtfärdig!
Tsss... Då skulle han vara simpel och det vet du mycket väl att han inte är. Lika bra att du inser det, du ÄR någon värd att tycka om!
Självklart vet jag att han inte är simpel. När jag berättade denna episoden för honom igår, sa han att det enda han skulle svara exmaken var: "Hon är så gullig, så gullig!" (Ja, på det obeskrivbara sättet som han säger det på.)
För att vara lite allvarlig så är det nog så att det är den som är äldst som stör sig mest på ålderskillnaden. I mitt eget fall så är det nog jag - med andras hjälp- som hittar problemen. Han verkar inte se några.
Skicka en kommentar