I lördags kväll var min store son, J, hos en kompis. De gick ner till ställets centrum och gick runt och pratade med olika kompisar. Då kommer det fram en, för min son, helt okänd kille. Han börjar "gruffa" lite med J. Han kallade honom för "Biffen" och andra saker. J frågade vad han ville egentligen och han fick väl inget riktigt svar. J och hans kompis såg ett par andra kompisar och gick vidare för att prata med dem. Då följer killen efter dem och frågar om min son är kaxig.
"Nej!", var svaret.
"Nä okej, för är du det ska jag ta en kniv och hugga ner dig!"
Efter en del annat tjafs ser J hur killen ringer ett telefonsamtal.
J ser väl inte situationen som hotfull, utan han och kompisen stannar kvar på stället. Helt plötsligt kommer det ett stort gäng med andra killar som hoppar på dem med sparkar och slag. J har ingen aning om hur många de var, men gjorde en uppskattning på allt mellan 8-15.
"De var överallt. Jag hade fullt sjå med att skydda mitt huvud."
J's kompis blir också slagen och sparkad.
Misshandeln upphör först när en plågoandes bror kommer fram och talar för storebror att han står och sparkar på en juste kille. Lillebror har nämligen gått i J's klass. När det går upp för gänget att ingen hade slagit deras kompis, som han i telefonsamtalet påstått, ber de så väldigt mycket om ursäkt med orden:
"Ursäkta oss, vi visste inte! Men du var verkligen en stabil kille. Du stod upp hela tiden. Förresten... polisanmäler ni detta, så kommer ni att få det ännu värre!"
J och hans kompis ville inte dra in sina föräldrar i detta, så de ringde inte någon. De tog sig hem till min exmake, där de skulle vara hundvakt under natten och morgonen. När exmaken kom hem klockan ett igår och såg hur sonen såg ut ringde han mig och var riktigt skärrad. Vi bestämde att ses hos polisen, där vi skulle försöka få pojkarna att göra en anmälan. J gjorde en, men hans kompis valde att avstå. Han ville inte heller följa med till sjukhuset för att kolla upp sina skador. Jag satt med J på akuten i 9 timmar igår. Tack och lov så var det inga frakturer. Kompisen däremot har idag lagat på huvudvärk och yrsel. Vi har bett honom att snarast gå till doktorn.
4 kommentarer:
Tack för hälsningen till J!
Detta handlar inte om mobbning i skolan. J går andra året på gymnasiet nu. När J gick i skolan på orten som misshandeln skedde, hade han inga problem med övriga skolkamrater. Inte heller har han det på den nuvarande skolan.
Detta hände en lördagkväll. Helt oprovocerat. Det startades av en för honom okänd kille, som var sugen på bråk, men som var för feg för att slåss själv. Därför kallade han ner sina kompisar.
Av dessa står kanske fem-sex personer och slår min son i ansiktet och sparkar honom i ryggen.
De övriga sparkade ner hans kompis och fortsatte sparka när han låg ner.
Detta kunde de inte förutse eller försöka avstyra.
Det är för J**LIGT!
Låter nästan som det var i "min" stad.
Hoppas J kryar på sig och inte mår för dåligt psykiskt.
Skicka en kommentar