Det tog två dagar för mig att hämta mig efter onsdagskvällen. Inte så mycket för baksmällan. Men för att jag fortfarande inte fattat att jag vid något tillfälle kunnat säga ja till att ha efterfest hos mig.
Vi lämnade parken lugnt och städat och väl hemkommen hasade jag mig till sängen.
2 minuter senare blir jag åter väckt till verkligheten av orden:
"De kommer till efterfesten nu!"
Snacka om förvirring!
"Men de kommer väl inte till mig?"
"Jo, du sa ju ja!
"Jag trodde frågan var om vi ville hänga med till en efterfest. Inte att jag skulle ha en!"
"Jo, det var tal om flera olika alternativ och du svarade ja på allt. Nu är efterfesten hos dig!"
"Men va fan! De är ju 20 år!"
Jag tror aldrig att dessa festprissar varit på en sämre efterfest!
Rozie ringer dagen efter och kräver "Kaffe, cigg och analys!"
Visst, det har blivit en del av det sen dess. Min nya regel är:
Om det inte är mormor som frågar, så ska du aldrig tacka ja till efterfest!
Idag känns det dock som allt fallit på plats och livet åter är tillbaka i sin ganska tråkiga, men ack så trygga, gilla gång!
21 kommentarer:
Nope! Faktiskt inte!
Den diskussionen är överflödig eftersom jag ganska klart redogjorde för vad jag anser om tanter/pojkar bara för någon vecka sen.
Om du läser mitt inlägg från slutet på april, som handlar om äldre kvinnor/yngre män, så tror jag du hittar mitt svar där.
Men...
För 10 år sedan berättade min bror att hans kompis hade ett förhållande med en 14 år äldre kvinna. Han var 22 och hon var en 36-årig tvåbarnsmamma. Jag hade tvärsäkra åsikter om detta förhållande.
"Det kommer aldrig att hålla!"
"Han kommer snart att tröttna!"
"Han kommer inte att stå ut med tonårsbarnen!"
You name it... jag sa det.
Efter några år träffade jag en 13år yngre man, som jag blev hejdlöst förälskad i.
Då mumlade brodern:
"Det är annat ljud i skällan nu va?"
Jag är fortfarande ensam, men min brors kompis och hans kvinna firar 10-årsjubileum i år.
Det lärdemig att det finns två sidor på varje mynt. Allt är inte helt klart och enkelt!
Men...
min personliga gräns går nog vid pojkar födda -81.
Hmm... Undrar vem som dreglade över vem? Skit samma förresten, det räcker bra att vi själva vet vad som hände/inte hände.
Konstig kväll/natt iaf och inget som behövs upprepas i första taget!
Ska du med på Arvingarna på fredag? *ASG!*
Mitt dräglande över småpojkar?
Bara haft yngre förmågor eller gifta män?
Till skillnad från vissa så har inte jag mer sexuella erfarenheter än att jag faktiskt kan räkna upp dem allihop. Bara för skojs skull ringde jag grannen och fick hjälp med %-räkningen.
Av mina sexuella kontakter är:
77,3 % födda på 60-talet.
13,7 % födda på 80-talet
9% är födda år 1970
Om det totala antalet män är 100% så har 9% av dem varit gifta.
Sen undrar jag...
vem är det egentligen som ska ha skiten? Älskarinnan eller den otrogna mannen? Med ditt leverne under äktenskapet, förstår jag att du helt vill frånsäga den gifta mannen ansvaret.
Självklart har jag gjort fel. Men min synd är att jag älskat en upptagen man och inte haft kraft att släppa taget. Jag är inte den som ljugit och bedragit min äkta hälft.
Den första yngre man jag hade träffade jag när jag var 34. Den sista när jag var 37.
Mannen som nu kommer på fika ibland är född 1966.
Kan det möjligtvis betyda att jag passerat "tant-stadiet"?
Spelar det egentligen sådär jättemycket roll så länge båda åtminstone är vuxna?
Nja... jag tycker att argumenten snarare är så som jag beskrev dem i mitt inlägg.
Det är okej för män att ha 30 år yngre kvinnor. "För män är såna! Det handlar om testestoronet(hur det nu stavas) och de kan ursäktas med det!"
Kvinnor däremot får inte vara sexuella alls. De får iaf inte låta sina hormoner styra över hjärnan. Skulle de göra det, oavsett ålder så benäms de med namn som börjar med stort H.
(!!!) :D
Tom jag blir ju upprörd över att kåta 50-åringar frågar 20-åringar om de kan tänka sig en svängom i halmen.
Men det är det som är så roligt med själva frågan. Alla,kanske mest jag, är väldigt kluvna när allt ställs på sin spets.
Den som blir lycklig av att ha sin 22 år yngre man behöver inte ta åt sig.
Men det är intressant att diskutera frågan. För hur man vänder sig så finns det inga givna svar.
*S* Du menar alltså "gorb" med stort H?
Ja, eller ett annat namn som ligger oss båda nära!
*Grubblar med pannan i djupa veck...* Nä, där gick jag allt bet... Kan det handla om tilltalsnamn?
R: Det roliga försvann nu... *muttrar*
W: Mmm... det är ett ämne som engagerar.
Jag ser att du inte fattade den oskrivna frågan. Därför ställer jag den nu istället. När blev jag tant?
Var det redan innan jag tackade ja till lite skoj med den 13 år yngre mannen? (Du vet vem jag menar!)
Är ditt svar ja, så innebär det att du faktiskt hade ett förhållande med en TANT!
Åh... bara tanken måste få det att svida illa i din lilla pung! :D
Skicka en kommentar