Säga vad man vill om Facebook, men det kan skapa huvudbry.
I mitt fall är det ett samtal med en person jag kände i tidiga tonåren.
Ja, det var alltså väldigt tidigt, innan man började med "vuxensaker".
På den tiden var han lite svår att tolka. Det skapade grubblerier då.
Jag skrev till honom på FB och följande utväxlades via mail:

ehja: "Vill bara säga hej!
Det var roligt att se dig här!
Fast jag fick titta två gånger innan jag såg att det var du! :)
Hoppas att allt är bra med dig!"

X: "Skoj att du kom ihåg mig, framför allt mitt efternamn.
Jag tänkte faktiskt på dig för två veckor sen, när gamla minnen dök upp.
Hur är det? Vad gör du nu då.........:)"

ehja: Det är knappt man vågar fråga vad du tänkte på då! :)
Vad jag gör? Öööh... *funderar*... jo, jag jobbar på (...).
Blev ditlurad för 20 år sen av (...)mamma och har varit kvar där sen dess. Skittrist, jag vet! :)Men jag gifte mig, fick tre ungar, pluggade nåt år och sen skilde jag mig.
Hann aldrig göra så mycket annat. :)
Själv då? Jag antog av dina bilder att du gått till sjöss.
Blir lite avundsjuk, eftersom det var det jag skulle göra! :)"

X:"Nä inte riktigt sant.
Jag jobbar som snickare och renoverar båtar (...).
Annars mår jag bra. Har en dotter som är 15 år.
Vad jag tänkte säger jag inte!"

ehja: "Jag hoppas att det var nåt snällt iaf."

X: Klart det va snälla tankar.

Jag tänker lite och skickar ett mess till

ehja: "Förresten tycker jag att du visst kan säga det.
Det är lite roligt att höra vad folk egentligen tyckte om en då.
Ja, vad andra minns, menar jag väl egentligen.
Fast jag minns första gången du pratade med mig.
Det är inte illa va?"

X: "Jag tyckte bra om dig, men va väl för blyg för att visa det."

ehja: "Ja du! Det var väl så här med.:)"

X: "Behöver inte du sova?"

ehja: "Jo...jag behöver det.
Fast jag är ledig imorgon och lär ju sitta här ett tag till.
Men du får säga hej då ändå vet du! :)"

X: "Jag ska upp 5 så jag måste nog kasta mig. Men vi hörs väl igen. Godnatt!"

ehja: "Bye! :)"

Fasiken vad jag grubblat på detta sen.
Vad tänkte han? Varför är det så svårt att säga det?
Jag måste medge att jag skickat ett mess till.
Där frågar jag igen om han inte kan berätta.
Visst är jag vansinnigt löjlig!? Jag inser det.