Fick ett dödsbesked idag. Det var väl inte helt oväntat, men omskakande.
Speciellt som jag var hos vederbörande samma dag han dog.
För första gången var det jag som lagade till kaffet hos honom.
När vi sen drack det sa han:
"Måste säga det! Man kan ju inte ha dig till att koka kaffe iallafall.

Det var det värsta kaffet jag smakat!"
Nu får jag aldrig chansen att visa att jag kan bli en riktigt bra kaffekokerska.

Käre Acke!
Jag hoppas att du nu återfunnit dina kompisar
och att ni kan sitta tillsammans och tjôta igen.