Hemma hos P-O finns det inga besöksparkeringar. Det är djungelns lagar som gäller. Har man tur kan man hitta en plats i närheten av hans bostad. Tyvärr brukar jag inte ha den turen. Ikväll tog jag ändå svängen om hans lilla gatstump. Eftersom jag inte förväntade mig att hitta nån plats, missade jag att det faktiskt fanns en. Först när jag körde ut igen såg jag den. Men då var jag i fel färdriktning.
Snabbt backar jag runt igen, så att jag kommer rätt. Allt gick fint! Jag blev så glad och belåten. Tänk att bara kunna gå utanför dörren imorgon. Jag hade fullt focus på platsen och möjligheterna.
Då... då kommer det en jävel i hög hastighet och bara glider in i luckan.
Fattar ni att jag hade lust att gå ut och slå honom?
3 kommentarer:
Hehehe!
Urk... Förlåt min okänslighet, men jag ser det verkligen framför mig. Ja, jag menar hur du kastar dig ur bilen och knockar parkeringsplatstjuven *S*
Hade vi haft planer på det, hade mitt namnproblem inte funnits.
Det lär dröja innan den frågan blir aktuell. Men jag lovar att tala om när det sker.
Skicka en kommentar