En dag på kontoret blev tre.
I måndags kände jag mig överhopad av saker jag skulle göra. Samtidigt som jag inte hade koll på vad som måste göras mer. När cheferna kom på eftermiddagen och ville ha ett allvarligt samtal, om alla förändringar som ska ske framöver, blev jag nästan gråtfärdig. "Mer att göra? Jag som inte ens fattar det jag skall göra nu!"

Lägger inte jag in folk rätt, på rätt rader och rätt scheman, får de fel lön. Ja, om de ens får lön alls. Man vet ju själv hur arg man skulle bli om lönen blivit "bortsjabblad" av en inkompetent undersköterska.
Jag lyckades iaf förmedla min frustration och fick mer tid avsatt. Idag tror jag att jag kanske hinner komma på rätt köl, innan jag blir lynchad av arga medarbetare.