Ja, i mitt tycke är de fullkomligt underbara!

Idag har jag gått och grubblat värre än vanligt.
Det finns en del moln på min himmel och de verkar orubbliga.
Jag ringde för att få prata av mig lite grand.
Egentligen ville jag inte älta saker som jag ältat tusen gånger förr,
men jag kunde inte låta bli.
Då spikar hon den. Teorin som jag egentligen har själv,
men som jag inte själv kunde sätta fingret på.
Det var för många känslor och för mycket "om" och "varför" i mitt huvud.
Det var så jäkla skönt! Livet blev genast mycket ljusare.
Jag tror att det är därför man har vänner.
Tack Rosie!

Har de senaste dagarna pratat om min lista jag skrev för några år sedan.
"Så här ska min nästa kille vara"
Tänk om jag kunde komma ihåg vad jag skrev och skippa alla män som inte uppfyller mina krav.
Never mind känslor och sånt blaha.
Håll dig till listan, ehja!
Några punkter minns jag. Några får jag fundera på ett par dagar.
Nästa kille ska...

• vara händig. Han måste inte kunna allt. Men han ska kunna skruva upp en hylla och laga ett cykeldäck. Typ!
• kunna laga mat. Det behöver inte vara någon Gordon Ramsey. Bara vanlig simpel husmanskost vid behov.
• vara längre än mig. Jag snubblar nästan alltid över korta män.
• ha läst minst en bok i sitt liv. Mitt liv hade varit tomt utan mina böcker. Jag läser alltid. Har han läst minst en bok, kanske han kan ana varför jag inte kan vara utan en bok.
• kunna föra sig i sociala sammanhang. Ja, kunna hälsa, äta med kniv och gaffel och kunna tacka för maten.
• förstå att om man vill ha mig får man hela paketet. I dagsläget innebär det 3 barn och fyra katter.
• veta om och kunna hantera min jobbiga "ryggsäck".

Ja, det var vad jag kunde komma på nu.

Nej, jag sprang inte Midnattssloppet.
Jag stannade hemma och hade en mysig hemmakväll istället.

Förra veckan var hektisk. Jag bestämde mig på måndagen att jag skulle slå till och köpa en ny soffa. Jag och pojkarna tog bussen till IKEA. Väl där hittade vi både soffa och en säng till store sonen. Jag satt i restaurangen och sa glatt:
"Tänk... idag kommer vi ha en ny soffa i vardagsrummet!"
Ena sonen påpekade då att vi inte hade fått hem något än.
Det visade sig vara en ganska insiktsfull kommentar, då varken säng eller fotpall till soffan fanns i lager. Först på onsdagen fanns allt och den kvällen ägnades åt att flytta ut det gamla och plocka ihop det nya.

Barnen började det nya skolåret i förra veckan. Store sonen kör en repris på föregående år. Lille sonen börjar nian och dottern fick grannen som lärare i åk 3. Det är skönt med sommarlov, men också ganska skönt när hösten kommer och allt återgår i sin vanliga trall.

Katterna växer. Nu är de 1½ månad. De är jättesöta.
Ja, nästan alltid. När jag drog ut den gamla soffan i vardagsrummet och hittade massor av kisspölar och en bajskorv under den, var jag inte riktigt jätteglad. De blev instängda i grovköket under några dygn. Men sedan förbarmade jag mig över dem och låter dem nu vara i köket och hallen.
Så små kattungar hittar de mest underliga ställen att sova på. Ibland får man leta länge innan man hittar dem.

Idag fyller jag år. Nu har jag ett år kvar till jag blir 40. Jag hann inte vakna i morse förrän jag började oroa mig för vad jag ska hitta på på min 40-årsdag. Hade livet varit som det skulle, så hade jag och min älskling varit på hemlig ort och ägnat oss bara åt varandra.
Nu är inte livet som det ska, tyvärr!
Veckans mest bläddrade bok är iallafall:
"Dumpa honom. Han vill faktiskt inte ha dig!"

Nästa vecka är det meningen att jag skall "springa" Midnattskoppet. Eftersom jag röker värre än någonsin och inte har sprungit ett steg sen i maj, har jag lite lätt ångest över detta. Men jag bestämde mig idag för att jag ändå skall ta mig runt. Då lär jag mig kanske att inte ha övertro på mig själv en gång till. :)



Ibland får man ta de små stunderna och spara dem till sämre dagar.
Dessa dagar har haft såna stunder.
En semester innebar att läget ändrades igen.
Ja, egentligen inte. Men ändå lite.

Sista dagen innan jobbet börjar igen. Den kunde ju varit lite roligare. Iallafall lite soligare. Jag har kämpat med bråkiga datorer hela dagen. Min dotter skulle få min mammas gamla dator. Brodern påpekade att den hade ytterst lite minne. Jag var dock optimistisk och sa att det enda hon behövde var en surfdator med messenger. Den klarade inte ens det! Hon fick ta sonens gamla dator. Den funkar okej, men hon kan av någon anledning inte gå ut på google med den.
"Hur ska jag då hitta bilder på 'Tokio Hotel'?"
Ja, det var bara att välja. Antingen Google eller Messenger.
Mellan alla installationer och omstarter har jag frostat av kyl och frys också. Nu blir det inte av igen förrän nästa år. :)

Igår var det bröllop. Fantastiskt fint i rådhuset.
Datumet var lite speciellt. Man vigde 24 par i timmen igår.
Klänningen var fin. Uppsydd i brudens hemland Vietnamn.
Det skålades i champange på innergården.
Vädergudarna höll sig i skinnet. Inte en droppe regn.
Det bjöds på restaurang. Vin till maten och sushi till förrätt.
De flesta avslutade lugnt och sansat.

Vi var fyra som blivit lite på örat och som tyckte det var synd att gå hem.
Man skulle kunna tro att det var jag som bestämde vart vi skulle ta vägen.
Men jag bara hängde med och hamnade på, hör och häpna, Dubliner's.
Jag försökte flirta med vakten så vi kunde komma upp gratis för att lyssna på "Snowstorm"-Gunnar. Men, enligt P-O, var det också det enda pinsamma jag gjorde under kvällen.

Jag fick bilder på bröllopet, men det var också allt. Min telefon blev överhettad och lade av. Därför blev det ingen bild på mig som uppklädd bröllopsgäst.

Bara för att de är så söta!

I en artikel i Aftonbladet kan man läsa följande:
"I nyutkomna boken ”Myth of Monogamy: Fidelity and Infidelity in Animals and People” menar författarna till och med att monogami strider mot människans natur.

Bara tre procent av alla däggdjur har samma partner hela livet. Oavsett om vi pratar honor eller hannar. Till skillnad från tidigare evolutionsbiologer har man nämligen upptäckt att även honan får fördelar av att vara sexuellt aktiv med olika partner:
Fler befruktade ägg och miskad risk för genetiska defekter på avkomman.

Men, som författarparet påpekar. Det är en förklaring – ingen ursäkt i människoriket. Människan bör vara så långt utvecklad att vi kan höja oss över de primitiva instinkterna."

Lite förvånad är jag att inte Kolumnen har nappat på artikeln.
Det är ju som taget ur hans mun.
Ja, just raden som lyder "monogami strider mot människans natur."
Jag är inte rätt person att argumentera mot, så det låter jag bli.
Men jag kan inte låta bli att tycka synd om dem som drömmer om evig kärlek.
Allt handlar bara om primitiva instinkter. *suck*

Igår var vi på Liseberg hela dagen.
Det var fruktansvärt mycket folk och långa köer.
Nästa år skall jag ta "familjedagen" där i september nån gång istället. Vi stod i kö nästan hela tiden. Sönerna stod en timme i kö till "Kanonen", bara för att få höra att den gått sönder när de kommit fram.

Jag lyckades iallafall fånga min dotter på bild när hon åkte slänggungan.

Ronja fyller 18 år idag.

Grattis!!!

Jag fick ju för ett tag sedan foton på min morfars föräldrar.

Vad som slog mig var hur min morfars mamma förändrats mellan åren 1911 och 1935.

Visst, det har gått många år. Men på det första fotot

ser hon behaglig ut. På det senare ser hon arg och bitchig ut.

Morfars far har dock inte ändrat sig mycket alls.

Man får ju hoppas att det var ett hårt liv som orsakade denna förändring hos den sköna Emelie.

Vi kom senare på dagen på att den "söte lilla gubben" var en flicka.

Troligen, högst sannolikt, är det tre små tjejer vi har.